Idrott tre år på gymnasiet bör vara en självklarhet!

Linnea Kling

2023-12-04

Artikelförfattaren förespråkar idrott på schemat alla tre år i gymnasieskolan.

Att fysiskt aktivitet är bra för människan är ingen nyhet, trots denna vetskap rör sig allt färre. Brytpunkten, när man som ung slutar idrotta har sjunkit drastiskt de senaste åren. Enligt Stockholm universitet låg gränsen tidigare runt 15-16 års ålder, men idag är den nere på 12- 13 års ålder. Detta skrämmer mig. I grundskolan läser man idrott alla år, varför skulle det inte vara så på gymnasiet? skriver Linnea Kling i en debattartikel.

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt, både psykiskt och fysiskt. De senaste åren har fetma ökat, framförallt bland oss unga. Ökningen bland personer i åldrarna 16-29 år har gått från 22 procent år 2006, till hela 28 procent 2022. Detta antyder Folkhäsomyndiheten.se. Fetma, eller obesitas, är kraftig övervikt samt en av de främsta orsakerna till färre friska levnadsår i Sverige. Övervikt och fetma ökar risken för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar men också typ 2-diabetes. Alla unga behöver rörelse och en timmes fysiskt aktivitet om dagen är nyttigt.

Genom idrotten i skolan kan man få in fysisk aktivitet och lära unga om hälsosamma vanor angående kost. Den organiserade idrotten når inte alla unga och stillasittandet blir allt vanligare. Skolidrotten är den enda instans som når alla barn och ungdomar.
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra dina intellektuella prestationer, inte minst i skolan. Idrotten förbättrar din koncentrationsförmåga men kan också vara den sista pusselbiten för att nå höga betyg.

Jesper Fritz, läkare, har studerat klinisk och molekylär osteoporos vid Lunds
universitet. Han valde att granska slutbetygen bland nionde klassare som haft 40 minuters
idrottslektion, varje dag sedan förskoleklass. Lektionerna har sett ut på precis samma sätt och
haft samma innehåll som skolor i övriga Sverige. Niornas betyg jämfördes med tidigare
elevers betyg samt med tre skolor i samma område med jämförbar socioekonomisk
uppbyggnad. När Fritz analyserade resultaten såg han en klar förbättring och sju procent fler
av alla killar kom in på gymnasiet. Tjejerna däremot, där kunde man inte se någon förbättring.
Jesper Fritz menar att det kan bero på att deras betyg redan var höga.
En del personer menar att idrotten sista året på gymnasiet är onödigt och att man hellre fokuserar på ett ämne du har nytta av senare, exempelvis engelska eller matte. Jag håller inte med.

Jag personligen tycker att idrott är en perfekt paus för hjärnan under dagen. Jag uppskattar dagar då vi har idrott, eftersom jag alltid känner mig glad och energifylld efter. I min mening är det lättare att hålla koncentrationen uppe på lektionerna efter ett idrottspass och jag uppfattar ofta de lektioner som mest effektiva. Jag anser att en idrottslektion i veckan är positivt alla tre år och faktum är att du förmodligen klarar engelska eller mattelektionen bättre, om vi fortsätter läsa idrott.

Flera studier tyder på att mer idrott ökar de psykiska välmåendet, kan minska stress samt förebygger psykisk ohälsa och ångest. Den psykiska ohälsan stiger och därför menar jag att det är extra viktigt med idrott. Malin Nyqvist, idrottslärare på Westerlundska gymnasiet, önskar att idrott och hälsa 2 blev obligatoriskt för alla. ”Två träningspass i veckan är ett minimum” säger Malin. Sedan tillägger hon att elever som haft morgonträningar ofta är pigga och fokuserade på nästkommande lektioner.

I min mening är träning det bästa botemedlet mot ångest. När man tränar frigörs ett hormon som kallas endorfiner, glädjehormonet. Endorfiner får en att känna sig glad och kan bidra till en nästintill euforisk känsla. I dagens mörka samhälle är det precis vad vi behöver. Idrotten är
bra för alla. Den förbättrar människans koncentrationsförmåga, gör oss gladare, skyddar oss från många fysiska sjukdomar och kan i många fall förbättra den sociala förmågan. Detta är bara några, av många positiva konsekvenser av idrott. Gör oss elever en tjänst, låt oss ha idrott alla tre år på gymnasiet! Tack.

Källor: Från folkrörelse till elitfabrik – ungas sportande i förändring - Stockholms universitet
Statistik om övervikt och fetma hos vuxna — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Övervikt och fetma — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) MOT_201314_Ub_509.doc (live.com)

Ansvarig utgivare:	Charlotta Hemlin
Webmaster:	Charlotta Hemlin
Redaktion:	Ella Abrahamsson, Ella Abrahamsson, Shona Cooper , Rebecca Dal Monte, Linn Eriksson, Stina Eriksson , Maja Fredriksson, Emil Hellquist, Noah Hoffman, Felicia Johansson, Felicia Johansson, Pim Jonsson, Isak Kinnander, Linnea Kling, Vilja Linevid, Tyra Litström, Alice Nilsson, Alice Nilsson, Meja Nordström , Neo Persson, Evelina Rosberg, Ellen Sabelström, Matilda Tiainen, Matilda Tiainen, Emma Toth, Hampus Wallin , Casper Westerdahl, Casper Westerdahl, Elise Wicksell , Elise Wicksell, Elton Östman